Vad är egentligen redigering? Låta oss se vad Svenska Akademins Ordlista säger.

redigera enligt saol

”Utforma för publicering”. Den definitionen av ordet fungerar bra för det jag vill beskriva av min efterbehandlingsprocess.

När jag har tagit mitt pick och pack och lämnat platsen där jag har fotograferat så är inte mitt jobb klart. Inte ens när jag har laddat in alla dagens bilder i datorn och gjort en back up är jag klar. För det är då redigeringsarbetet börjar.

Nu är min hårddisk full med färska ”RAW-filer” som det heter. Bilder i sin råaste form. Som en ojäst deg. Vem vill äta en deg? Om vi bortser från pepparkaksdeg förstås.

Låt oss fortsätta använda degexemplet där RAW-filen är degen. Innan degen är ätbar måste den in i ugnen. För vi vill inte äta en deg. Vi vill ha en saftig limpa! Ugnen i mitt, och de allra flesta andra fotografers fall är bildredigeringsprogrammet Lightroom. I Lightroom ser jag till att RAW-filen når sin potential och blir den bild som den är värd att vara. Jag blåser alltså liv i den (by default) matta RAW-filen genom att t.ex. justera kontraster, färger, luminans och små men oönskade lutningar på bilder.

brudskor

Olika bildscenarion kräver olika justering för att ge ett konsekvent och sammanhållet intryck. Därför kan man inte heller klistra på samma inställning på alla bilder och säga ”färdig!”. För det fungerar inte. Det blir inte bra. Man kan inte baka en pizza och en lingongrova i samma ugn.

Vad jag gör utöver detta med mina bilder är att applicera ”Color Grading” på mina bilder. Alltså färggradering, om det är ett godkänt ord. Detta ger mina bilder den karaktär som är genomgående i min portfolio.

Det var allt för den här gången, nästa vecka förklarar jag vad retusch innebär!

kyss under vigsel